Kommunikationen under marken
I går gick jag och Frode en promenad i det vi kallar trollskogen. Vi fascineras av platsen eftersom området legat orört i många år. Många träd har fallit och blivit liggande och byggt upp jorden i skogen långsamt. För några år sedan kunde vi inte ta oss in i trollskogen för att stora träd låg huller om buller i en ganska tät skog. Genom att besöka skogar och ta sig tid för att observera, kan vi komma närmare en förståelse av ekosystem både i sin helhet och i detalj. Skogen är ett naturligt och genomtänkt system, bestående av ett finmaskigt nät av relationer. Jag kunde tydligt se hur träden och…
Alar i skogsträdgården
Växtfamilj: Björkväxter Jord: Klarar de flesta jordar men klibbal föredrar att växa i fuktig jord. Ljus: Sol till halvskugga Höjd: 15-20 m Bredd: 8-10 m Blomningstid: Mars-april Pollinering: Självfertil Härdighet: Klibbal (A.glutinosa) I-V (VI), Italiensk al (A.cordata) I-II, Gråal (A. incana) VI-VII Användning: Ett kvävefixerande amträd. Förslag på några arter Alsläktet inkluderar ett 50-tal arter och alla är kvävefixerande. Klibbal växer i fuktiga marker och längs vattendrag i södra och mellersta Sverige. Klibbal skjuter inga rotskott och konkurrerar väldigt lite med andra växter. Gråalen ska man inte odla i södra Sverige eftersom den väldigt lätt skickar rotskott och bör endast odlas i zon VI och VII. Lappal (Alnus incana kolaensis)…
Örtskiktet och de fleråriga grönsakerna
Det fleråriga örtskiktet har många funktioner som förutom matproduktion och funktionen med att skydda och hålla jorden täckt också bidrar med att skapa förutsättningar för pollineringen och som habitat åt insekterna. Många av växterna i örtskiktet odlas också för att öka bördigheten i jorden och för att gynna samspelet mellan växterna själva. Örtskiktets funktion i en skogsträdgård Örtskiktets huvuduppgift är att skapa en så komplett marktäckning som möjligt, utöver den marktäckning som träden och buskarna ger. På magra platser kan marktäckning vara det enda syftet hos örtskiktet, medan bördigare platser har mer utrymme för näringskrävande fleråriga grönsaker som strandkål, libbsticka, udo, daggfunkia, rankspenat, pepparrot, rabarber, sockerrot och sparris med flera.…
Sommarsticklingar – föröka buskar på ett enkelt, roligt och billigt sätt.
Nu börjar en regnperiod där jag bor och jag passar på att ta sommarsticklingar från buskar och träd i skogsträdgården. Det kan vara lite svårare att ta sticklingar på sommaren jämför med vintern eftersom de är känsligare, har lättare för att torka ut och det krävs lite mer skötsel. Jag brukar ta årsskotten på de yngsta buskarna någon gång mellan juni-augusti. Man skiljer på örtartade och halvförvedade sticklingar och ju tidigare på sommaren man klipper buskarna desto mer örtartade är de. Under juli börjar årsskotten mogna och blir de mer och mer förvedade. Sticklingarna Jag klipper mina sticklingar med en sekretär på morgonen eftersom det sägs att det är mest…
Odla Gröngödsling – friskare jord och starkare växter
Gröngödslingen har många fördelar och är ett dessutom ett mycket vackert inslag till en trädgård. Genom att odla gröngödsling ökas mängden näring i jorden samtidigt som den förhindrar ogräs att etablera sig. Det organiska materialet i jorden ökar vilket leder till en mullrik jord som håller näring och vatten längre. Mikrolivet i jorden gynnas och gröngödsling förhindrar jorden från att torkas ut och minskar risken för urlakning av näringsämnen. Där det har växt gröngödsling utvecklas ofta friska plantor som står emot skadedjur och sjukdomar bättre. Jag använder gröngödsling i enstaka bäddar i köksträdgården som jag oftast sår in på våren eller efter skörd som fångstgröda. Men jag sår också in…
Konsten att odla som i en skog – fleråriga grönsaker, nyttoväxter och kvävefixerande träd
Jag tänkte gå lite närmare in på de marktäckande växterna och de kvävefixerande träd och buskar som jag väljer i skogsträdgården. När man väljer växter kan det vara bra att känna till vilka funktioner och egenskaper de har. I tidigare inlägg om skogsträdgårdar nämnde jag att de marktäckande växterna har många funktioner, samtidigt som de stödjer hela odlingssystemet. Dels bidrar de med en otrolig diversitet, tidig skörd och att jorden hålls täckt men dem bidrar också genom sitt samarbete med andra växter och till jorden där de växer. Funktionsväxter I marktäckarskiktet har vi funktionsväxter och där räknar vi in acumulatorväxter som med sina kraftiga och djupa rotsystem kan hämta upp…
Växtskydd
I naturen är det jämvikt mellan nyttiga och skadliga insekter. Därför blir växter i skogsträdgården och i min mångfaldsträdgård sällan angripna av skadeinsekter eftersom skadeinsekterna ofta blir uppätna på vägen. Jag har inspirerats av Paul Teepens bok ekologiska odlingstips och i detta inlägget delar jag med mig mina egna erfarenheter och de tips ur boken som jag testat. Satsa på att förebygga sjukdomar och insektsangrepp. Gynna insekter som t.ex. nyckelpigor som äter bladlöss. Odla mycket blommor, kryddor och örter i kanten på odlingsbäddarna i din köksträdgård som lockar dit nyckelpigor och andra nyttoinsekter. Nyckelpigor sägs dras till bland annat bovete, dill, fänkål, honungört och renfana. Paddor är bra att ha…
Växtföljd
Om man odlar samma sak på samma yta i flera år utan att tillföra jorden organiskt material uppstår brist på vissa näringsämnen och det blir fler och svårare sjukdomar i jorden. Växtföljden förhindrar att olika slags sporer, bakterier och skadeinsekter påverka jorden och grönsakerna negativt. Genom att rotera grödorna i sin trädgård så att en och samma grönsak inte kommer att växa på samma plats flera år minskar man risken för sjukdomar. Kålfluga och lökfluga är exempel på skadeinsekter och de övervintrar i jorden och blir ännu flera nästa år om samma gröda återkommer. Eftersom jag täckodlar och odlar en mångfald av olika nyttoväxter och gröngödsling så behöver jag inte…
Odla grönsaker – sådd & omskolning av plantor
Jag förkultiverar det mesta av mina grönsaker med några få undantag. Jag tycker att det är mer praktiskt att så i ett brätte än att gå ut i köksträdgården och förbereda en såbädd. Sådden i brätten hålls mer kontrollerad för att jag lättare får överblick på att sådden hålls fuktig men det har också att göra med att sniglarna ofta äter de små plantor när de börjar komma upp. Jag sår bondbönor direkt i jorden samtidigt som jag sätter potatis och jag sår morötter samtidigt som jag sätter ner sättlökarna. Potatis förgror jag om det hinns med annars tar det bara lite längre tid för potatisen att komma upp. Det…
Näring och gödsling
I jorden finns ett förråd av näringsämnen som växterna tar upp. När vi skördar växterna för vi bort mycket av näringen. Därför behöver vi gödsla för att lämna tillbaka till jorden det vi ha lånat. Grundgödsling En gång per år är det lämpligt att grundgödsla och det är en slags basgödsling som ska ge jorden en bra näringsbalans under en längre tid. Det finns många olika sätt att grundgödsla på. Stallgödsel är vanligt förekommande och kommer från hästar, kor, grisar, får, getter eller höns och är ofta blandat med strö. Strö består av halm, kutterspån, torv eller liknande och ökar mullhalten i jorden samt binder kvävet så att det inte…
