Reflektion
Tankar om livet
-
Ett nytt år
Ett nytt år öppnar sig, med nya möjligheter att välja vägar som för oss framåt.Med framåt menar jag inte snabbare, högre eller mer, utan djupare. Vägar som stärker både oss själva och naturen omkring oss. Vägar som hjälper oss att förstå henne bättre, så att vi kan fatta klokare beslut, för oss själva och för helheten. Jag frågar mig ofta:Hur kan jag stärka min riktning och min inre kraft? När jag möter människor som på olika sätt försöker göra skillnad, väcks något i mig. Det ger mig kraft att fortsätta tro att det jag gör faktiskt spelar roll. Vi är alla olika, med olika förutsättningar och därför finns det heller…
-
Takiwātanga
Den här hösten har varit tung. Vår mellersta son har börjat vantrivas i skolan igen. Han saknar vänner och känner sig ofta ensam. Vi kontaktade En väg in, som är som en vårdcentral för barn och unga med psykisk ohälsa, för att få hjälp att förstå vad han behöver. När ett barn inte trivs i skolan blir hela livet svårt. Skolplikten gör det nästintill omöjligt att hålla dem hemma en längre period även om man ser att varje morgon är en kamp. Vår son vill egentligen vara där. Han älskar att lära sig saker. Men ensamheten gör dagarna oändliga. När man inte är en del av gemenskapen blir skolan en…
-
Hur var livet med barnen utomlands?
Jag har skrivit väldigt lite om våra år utomlands, kanske för att ämnet ofta väcker starka känslor, framför allt skolplikten. Men nu vill jag försöka berätta hur våra två år som resande familj faktiskt var, och vad som formade oss under den tiden. När man lever nomadiskt finns det några saker som påverkar en extra mycket. Det första är alla människor man möter. Nya ansikten, nya berättelser, nya livsval. Hur andra lever sina liv, deras relationer, sättet de försörjer sig på, hur deras familjedynamik fungerar, allt det ger perspektiv på ens eget liv. Det andra är tiden tillsammans. När man är med sin familj från morgon till kväll, dag efter…
-
Varför flyttar vi från Sverige
Vi har valt att lämna Sverige för en tid. Här tänkte jag förklara varför vi har valt att lämna ett av världens bästa länder. Egentligen ville vi inte lämna Sverige. Vi har de senaste 13 åren lagt vår själ, samt vårt blod, svett och våra tårar bokstabligt talat, på att skapa en permakultur-oas på den småländska landsbygden. Just när allt började kännas som att vi hade lite kontroll över situationen uppstod problem där vår frihet plötsligt ifrågasattes. Hur är det möjligt i en av västvärldens mest framstående demokratier? Det sista halvåret i Sverige var tufft eftersom vår mellersta son inte trivdes i skolan. Han kände sig inte trygg i skolan…
-
Kommunikationen under marken
I går gick jag och Frode en promenad i det vi kallar trollskogen. Vi fascineras av platsen eftersom området legat orört i många år. Många träd har fallit och blivit liggande och byggt upp jorden i skogen långsamt. För några år sedan kunde vi inte ta oss in i trollskogen för att stora träd låg huller om buller i en ganska tät skog. Genom att besöka skogar och ta sig tid för att observera, kan vi komma närmare en förståelse av ekosystem både i sin helhet och i detalj. Skogen är ett naturligt och genomtänkt system, bestående av ett finmaskigt nät av relationer. Jag kunde tydligt se hur träden och…
-
Att må bra inifrån
Det här inlägget kommer att handla om mina reflektioner och upplevelser efter att jag träffat Iris Johansson genom ett digitalt möte. Iris är autistisk men fungerar idag optimalt tack vare sin far som gav henne det skydd hon behövde för att utvecklas i sin barndom. Han hjälpte henne att förstå den verklighet som vi lever i och han blev hennes filter vilket har hjälp Iris att bevaras i sitt fria medvetande. Iris vet mycket om konsten att vara sig själv och att må bra inifrån eftersom hon inte har fostrats till anpassning utan hon har fått vara som hon är. Hon har inte kontakt med sina känslor så som vi…
-
Det är familj, släkt, vänner, naturen och alla livsformer bakom allt!
Under julen har vi hunnit med att städa och sortera bland saker som vi sparat under lång tid. Jag hittade en 30 år gammal tidningsartikel om min mamma, som handlade om hennes arbete som ny ledamot i kommunfullmäktige. Hon fick aldrig fullfölja valet eftersom hon hastigt dog i cancer, men många trodde hon skulle vinna valet. I det här inlägget skriver jag om artikeln och kopplar den till mig själv och mitt eget liv idag. Mamma såg redan då, för 30 år sedan, de problem som på allvar börjat uppdaga sig idag. Så här står det i artikeln: ”Brist på resurser och mänskligt och ekologiskt tänkande. Vi kan inte fortsätta…
-
Till minne av pappa
Idag är det två år sedan pappa dog. Han fick cancer i bukspottskörteln och en månad efter beskedet lämnade han oss. Eftersom min mamma dog redan när jag var 11 år så kom pappas och min relation betydde desto mer. Pappa var den som sopade allt under mattan och ville att allt skulle vara bra hela tiden. Så mammas död var inget vi bearbetade som familj. Jag förstod tidigt att jag var tvungen att klara mig själv, fast jag hade en förälder. Jag var den som gick min egen väg och som aldrig kunde vara tyst om jag upplevde dåliga känslor. Pappa var den som kunde slänga ut skräp från…
-
Blindtarmsoperation – tid för förändring
I veckan kom mejlet från min ena storebror men orden är skrivna av hans advokat. Allt började när min mamma dog för 18 år sedan. Min pappa ville inte ge bort arvet från min mor, båda halvbröderna skrev på ett dokument om att avstå arvets tills båda föräldrarna var döda. För ett år sedan gick även min pappa vidare och processen om arvsfördelning har börjat. Min pappa var inte rättvis mot min ena halvbror men jag har inte dömt min pappa utan accepterat att deras relation var trasig. Inte heller har jag klandrat min ena halvbror för att han har haft en tuff attityd mot min pappa utan jag har…
