Växtföljd – Ett nytt sätt att leva

Om man odlar samma sak på samma yta i flera år utan att tillföra jorden organiskt material uppstår brist på vissa näringsämnen och det blir fler och svårare sjukdomar i jorden. Växtföljden förhindrar att olika slags sporer, bakterier och skadeinsekter påverka jorden och grönsakerna negativt. Genom att rotera grödorna i sin trädgård så att en och samma grönsak inte kommer att växa på samma plats flera år minskar man risken för sjukdomar. Kålfluga och lökfluga är exempel på skadeinsekter och de övervintrar i jorden och blir ännu flera nästa år om samma gröda återkommer.

Eftersom jag täckodlar och odlar en mångfald av olika nyttoväxter och gröngödsling så behöver jag inte vara lika försiktig. För mig är växtföljden snarare ett stöd än ett måste när jag planerar vad jag ska odla. Jag låter några få grönsaker styra min växtföljd som kål till exempel eftersom de är kända kända för att dra till sig smittor och ohyra till jorden, är jag mer angelägen att byta växtplats till dem. Potatis byter jag också växtföljd på samt morötter och lök. Morötter och lök följ alltid åt i mina odlingar eftersom de hjälper varandra att hålla borta skadeinsekter så de följer varandra i min växtföljd. Potatis och bondbönor följs också alltid åt i mina odlingar eftersom de trivs tillsammans. Baljväxter rotera jag också eftersom de till skillnad från de andra bidrar positivt till jorden genom att fånga upp kväve ur luften som de transporterar ner i jorden. Jag försöker rotera övriga grönsaker, som purjolök, vitlök, knölfänkål, selleri, sallat, nyzeeländsk spenat, pumpa och annat men om det inte går så hamnar de där det finns rum.

upphöjda bäddar — I denna bädden samodlade jag morötter och lök förra sommaren. Det fick också plats med en rad med bönor samt dill på båda sluttningarna.

Till höger på bilden, under päronträdet, samodlas grönkål och persisk klöver för att berika jorden och konkurrera ut den sista kvickroten. I takt med att grönkålen växer slår jag ner klövern och lägger runt grönkålen. I bädden till höger växer det som beskrivs på bilden ovan.

När man börja odla kan det vara klokt att dela in landet i fyra delar (skiften) så att växtföljden blir fyraårig. Att börja med växtföljd kan vara till stor hjälp för att få en grundstruktur och erfarenhet i sitt odlande. En fyraårig växtföljd innebär att det dröjer fyra år innan en gröda återkommer till samma skifte.

ta egna fröer — Pumpa och bönor i en bädd längs med ladugården. Jag har lämnat kvar grönkålen från förra året för att kunna ta frön.

pumpa och bönor — Samma bädd. Gurkört självsår sig i många av mina bäddar. Blommorna använder jag i sallad.

Växterna grupperas ofta efter hur stort näringsbehov de har. Men det är vanligt att man också tar hänsyn till växtfamiljen. Växtslag inom samma familj drabbas ofta av samma sjukdomar. Därför är det en fördel om det kan gå fyra år innan man odlar någon av familjemedlemmarna på samma skifte. Men det är inte alltid som indelningen i växtfamilj fungerar. Purjolök odlar jag inte tillsammans med lökfamiljen eftersom den är så näringskrävande och för att jag vill ha löken ihop med morötterna.

När man sår in snabbväxande grödor mellan raderna kan det vara svårt att hålla sig till växtföljden. Det bidrar sällan till någon negativ effekt av jorden när man sår in spenat eller någon annan snabbväxande kultur på samma skifte eftersom spenaten växer så kort tid i jorden.

kålväxter — Läkemalva växer i kanten på en av mina bäddar. Den fröar av sig ibland och då jag flyttar de plantorna till olika ställen i skogsträdgården samt till partier nära trädgården. Eftersom läkemalvan är en stor och ståtlig växt räcker det med en i min köksträdgård. Broccoli och brysselkål växer i bädden efter. Till höger jordgubbslandet.

Om landet du odlar är väldigt litet är det en utmaning att få en fungerande växtföljd eftersom växterna växer så nära varandra. Mitt förlag är att tillföra med mer eller mindre näringsrikt material som gräsklipp, tång och halm. Det går också bra att slå ner det som finns mycket av i naturen, som ormbunkar och fräkenväxter, för att tillföra näring till sin bädd. Etablera gärna uppländsk vallört (bocking 14) i kanten på bädden eller runt hela odlingsytan, som hjälper till att skapa och upprätthåller en god bördighet. Vallört går också att skördas för täckmaterial ca fyra gånger per säsong och kan både användas till att göra gödselvatten med och att täcka runt grönsakerna. När man täckodlar fyller man på jorden med olika material vilket bidrar till att gynna mikrolivet och håller jorden frisk.

Bocking 14 — Uppländsk vallört (bocking 14) växer i kanten av köksträdgården.

Fyraårig växtföljd innebär att odlingslandet delas in i en fyra skiften. Därefter delas växterna in i fyra grupper, en för varje skifte och varje år skiftar växtgrupperna plats. På så vis är växtgruppen tillbaks på samma plats först efter fyra. Man kan även byta växtplats inom skiftena. När exempelvis kålväxterna efter fyra år är tillbaka där de odlades förra gången, sätter man dem i andra änden av odlingsbädden. På så vis blir växtföljden åtta istället för fyra år.

Eftersom jag har en stor trädgård och en stor skogsträdgård har jag möjlighet att odla robusta grönsaker som kål och potatis i nyetablerade bäddar och behöver på så sätt inte begränsa mig att alltid ha dem växande i min köksträdgård. Morötter som kräver en mer förbered såbädd odlar jag alltid i köksträdgården.

I en nyetablerad bädd i skogsträdgården odlar jag pumpa och kål tillsammans med träd, buskar och blommor.

Exempel på hur växterna som man kan grupperas i en fyraårig växtföljd:

Skifte 1: Växter med stort näringsbehov. Till gruppen kålväxter, asiatiska kålbladgrönsaker, purjolök, rotselleri, vitlök, bladselleri, tomat, gyllenbär, chilipeppar, paprika, majs, vitlök, kronärtskocka, gurka, pumpa och squash.

Skifte 2: Växter med måttligt näringsbehov. Rotfrukter, rättika, daikon, knölfänkål, jordärtskocka, sparris, morot, rödbeta, lökväxter, mangold, spenat, dill, persilja och sallat.

Skifte 3: Växter med litet näringsbehov. Potatis, palsternacka, haverrot, potatislök och om det finns plats över i skiftet kan man fylla på med baljväxter.

Skifte 4: Växter som själva skaffar näring. Hit hör bönor, ärter och andra baljväxter. Endast i starten, dvs innan de hunnit komma igång med kvävefixeringen, kan de behöva ett litet näringstillskott, gärna i form av gödselvatten eller gräsklipp. Även gröngödslingsväxter hör hit.

Detta område mellan köksträdgården och skogsträdgården har varit täckt i 2 år. När jag tog bort ogräsduken grävde jag bort jorden i gångarna och anlade bädden på bilden.

Samma bild. Här har jag sått in gångarna med gräsmatta och sått gröngödsling i bädden. Detta gjorde jag i augusti och jag valde att så in bädden med persisk klöver och foderkål.

De första åren man odlar tycker jag det är en fördel att följa en växtföljd samtidigt som man bygger upp sina bäddar med organiskt material för att öka biologisk aktivitet i jorden. Efter 10 år av återuppbyggnad av jorden i min köksträdgård, låter jag numera bara ett fåtal grönsaker styra min växtföljd och det är grönsaker som är kända för att kunna dra till sig sjukdom till jorden. Genom att känna till vilka grönsaker som lättare utsätts för angrepp och genom att täckodla och samodla växter med nyttiga kopplingar i sin köksträdgård kommer man långt, tycker jag.

Nu kommer lite bilder från förra årets skörd!