Näring och gödsling

I jorden finns ett förråd av näringsämnen som växterna tar upp. När vi skördar växterna för vi bort mycket av näringen. Därför behöver vi gödsla för att lämna tillbaka till jorden det vi ha lånat.

Grundgödsling

En gång per år är det lämpligt att grundgödsla och det är en slags basgödsling som ska ge jorden en bra näringsbalans under en längre tid. Det finns många olika sätt att grundgödsla på. Stallgödsel är vanligt förekommande och kommer från hästar, kor, grisar, får, getter eller höns och är ofta blandat med strö. Strö består av halm, kutterspån, torv eller liknande och ökar mullhalten i jorden samt binder kvävet så att det inte lakas ur. Näringsinnehållet i stallgödsel varierar mycket och det har att göra med att det innehåller större eller mindre mängder strö. Färsk gödsel ska helst inte komma i kontakt med ätliga delar och det rekommenderas att det ska gå två månader mellan spridning och skörd.

Jag använder komposterad stallgödsel i mina odlingar vilket minskar risken för kvävet att lakas ut. Men stallgödsel kan också spridas färsk och brunnen. Brunnen gödsel har genomgått den första komposterings processen och man kan säga att den är detsamma som halvt komposterad gödsel.  Jag gödslar också genom att täcka mina grönsaker med gräsklipp under säsongen. Jag lägger på 5–10 cm gräsklipp varje vecka men eftersom vi odlar så mycket räcker inte en klippning till allt som jag skulle vilja täcka så jag har en rutin på att alla får en gång på två veckor. Gräsklipp är snabbverkande och förutom att ge näring håller det fukten i jorden.

Att tillföra kompost är också ett vanligt sätt att grundgödsla men näringsinnehållet varierar mycket, beroende på vad det är för material den innehåller. Det går att sprida kompost i obegränsade mängder när som helst på året. Stallgödsel, gräsklipp och kompost har alla gemensamt att de höjer jordens mullhalt. Det går också att gödsla med något gödselpreparat som finns i handeln men dessa preparat innehåller inga mullämnen och måste då tillföras på annat sätt, till exempel genom att täcka med gräsklipp.

Vilken metod man väljer beror på vilken tillgång och resurser man har och du behöver inte begränsa dig till en metod utan du kan kombinera flera. Det är bra att komma ihåg att under säsong gödsla vid behov som till exempel om du skördar ett område och odlar ytan igen med en annan gröda. Eller när du gödslar vitlöken som gärna gödslas både höst, vår och tidig sommar. Gödsla lite och ofta för växter tillgodogör sig näringen bättre och mindre näring läcker ut i marken.

Övergödsling

Innebär en riktad gödsling som man särskilt ger till krävande grönsaker under försommaren och sommaren när tillväxten är som starkast. Det finns många olika typer av snabbverkande gödselmedel och de tre vanligaste är att täcka med gräsklipp runt sina växter. Det går också att mylla ner lite torkad hönsgödsel och vattna. Jag använder mig av både gräsklipp och gödselvatten/kompost vatten. Urin är ett snabbverkande gödselmedel och behöver spädas med nio delar vatten innan man vattnar grönsaker. Dra gärna upp en fåra intill raden och vattna i den, kratta sedan igen.

Aska använder vi sparsamt i bäddarna och det höjer pH-värdet. Strö ut ett kilo per kvadratmeter på våren och det mesta av näringen frigörs första året. Jag vill också börja använda stenmjöl för jag känner till en del duktiga odlare som använder det.  Stenmjöl innehåller mycket kalium men också en del kisel och kalcium. Finmalet stenmjöl anses vara bäst och kan spridas när som helst på året. Stenmjöl verkar mycket långsamt och finns kvar i jorden i många år.  

Jag har också hämtat hem säckar med tång när jag besökt havet och det kan användas komposterad eller färsk. Tång är näringsrik och rik på spårämnen och eftersom jag har begränsade mängder eftersom jag bor långt från havet använder jag det främst till växter som ursprungligen är strandväxter, exempelvis sparris, rödbetor och strandkål.

Biokol har en väldigt stor yta och samtidigt en stark elektrostatisk laddning. Den elektrostatiska laddningen innebär att organiskt material som annars skulle brutits ned eller sköljts bort fastnar på biokolets yta. I permakultur rörelsen är intresset stort att vända koldioxidutsläpp från odling av ettåriga grönsaker och säd till kolinlagring för att motverka klimatförändringar.

Man kan blanda biokol med organiskt material och låta det stå en tid, så att det ska bilda starka kemiska förändringar och sedan kan man använda det som ytkompost på sina grönsaksbäddar. Genom att det blandas med kompostmaterialet blir biokolet tyngre så att det inte går förlorat vid vatten- och vinderosion. Under odlingssäsongen kompletteras ytkomposten med flytande gödsel, vallörtsblad eller gräsklipp. Biokolet har också stor kapacitet att lagra vatten. Av grenar kan man till exempel framställa biokol.

Gödsla med vallört   

Bocking 14 är en namnsort av den uppländska vallörten och är helt steril. Bocking 14 har en otrolig växtkraft och kan skördas för täckmaterial cirka fyra gånger per säsong. Vallört odlas för att skapa och upprätthålla en god bördighet. Dess djupa rötter ackumulerar olika slags mineralämnen i sina blad. Framförallt är det kalium och kalcium, men även fosfor, magnesium, mangan, järn, selen och zink som lagras i bladen. Jag använder också vallört som kantväxt både i köksträdgården och skogsträdgården eftersom dess rotsystem blir som en slags barriär och gör det svårt för rotogräs att tränga igenom. Det är även många nyttoinsekter som trivs vid vallörten. Jag förökar bocking 14 under vår och höst genom att dela en väletablerad planta med en spade rakt igenom. Av en moderplanta kan man få mellan 10 och 40 nya plantor.

Genom att dela en planta får jag både rötter men också nya plantor att plantera direkt i jorden. Rötterna skär jag i små bitar, ungefär 3 cm långa. De sätter jag i krukor eller i brätten för att kontrollera förökningen med tanke på vattentillgång men också för att området där jag planera att plantera vallört fortfarande hålls täckt med ogräsduk. Man kan också stoppa ner rötterna i jorden direkt, förutsatt att det är relativt ogräsfritt. Det kan ta tid innan det första bladen tittat fram så det gäller att ha tålamod!

Hoppas du får nytta av inlägget när du odlar!

//Ylvali