Månvandring & tankar kring religion

Ända sedan Johanna flyttade till Hjärpalyckan för sex år sedan har vi träffats vid nästan varje fullmåne. Det är en givande tid att träffas på när månen är närvarande, en tid där det bara är Johanna och jag. Vi brukar välja mellan att göra några lugna aktiviteter så som meditera, prata, yoga, sjunga, byta behandlingar, tända en eld, bada i dammen, vara med hästarna, sitta under ett träd, sitta hos växterna och promenera etc. Något vi alltid gör vid varje fullmåne är att dra varsin runa.

Jag började rista runor något år efter att jag kommit till platsen jag bor på nu. Jag tillverkade runorna av ene och efter jag ristat runorna fyllde jag i dem med mitt mensblod. Jag minns min naturkunskapslärare på gymnasiet, hur jag hade hånat henne för att hon gett sitt mensblod till träden. Då skrattade jag bakom hennes rygg när hon vågade anförtro klassen om detta. Tio år senare oberoende av hennes handling blev det naturligt för mig att använda mitt eget blod till att ge till växter och träd näring när jag inte målar runor ?

Jag hade länge intresserat mig för religion, naturfolk och schamanism och ville lära mig mer om vår egen tradition. Kristendomen hade jag redan bekantat mig med när jag läste svenska kyrkans grundkurs efter gymnasiet och sättet religionen praktiseras på tilltalade mig inte. Buddhismen var den religion som jag kände mig mest bekväm med eftersom jag under en längre tid praktiserat den läran genom olika retreater.

En tid efter att vi kommit till gården började jag läsa religionskunskap på universitetet och fördjupade mig i religionspsykologi och schamanism. Jag ville veta hur människorna genom tiderna hade förhållit sig till det okända och förstå och uppleva hur tro kan skänka människor en större mening och förståelse.

Jag sökte mig till asatron av olika anledningar, delvis för att det känns bra eftersom jag bor på en plats där dessa traditioner har varit närvarande. Det känns då lätt att relatera till och känna sig hemma i. Jag är dock inte främmande för andra religiösa traditioner och jag plockar russin ur alla trosuppfattningar.

Jag ser på alla religioner som försök till att beskriva verkligheten och den ultimata sanningen om universum. Detta har man gjort på olika sätt från tid till tid och kultur till kultur. Dessa olika beskrivningar har dock gett upphov till tolkningar och har så småningom skapat det vi känner som religioner.

Alla läror eller lärare har sin syn på skapelsen, alla berättar de samma sak fast på olika sätt men den enda auktoriteten är i slutändan du själv. Jag tror att människors kunskaper och bevarandet av tidigare traditioner är av stor vikt men jag ser ändå en lika stor vikt i att ifrågasätta och ompröva och kanske vidareutveckla detta till sitt eget personliga behov. Dessutom besitter varje människa visdom och därför tycker jag inte att det finns en sanning eller en väg. Alla metoder är högst personliga och den metod som fungerar för mig kanske inte fungerar för dig.

Ända sedan jag började intressera mig för runorna har dem varit ett hjälpmedel för vägledning och reflektion. Det finns en rad olika tolkningar och sätt att använda runmagi och vi använder en tolkning från boken Alla tiders häxliv av Lena Ruthsdotter Sjöström. Hennes tolkning av runorna är hennes fördjupning av varje runas betydelse. Men vi tar inte bokens tolkning som om det vore skrivit i sten utan mer som en påminnelse om vad vi redan vet och som en vägledning. När vi läser hennes bok använder vi vår egen vår intuitiva förmåga.

Vi gör ingen märkvärdig ceremoni utan vi lägger ut alla runor upp och ner eller låter vi de vara kvar i påsen och drar varsin runa. Innan vi drar en ny runa pratar vi om runan vi tog vid förra fullmånen och hur vi upplevt den tiden.

Det är inget måste att alltid ha med runorna men för oss har det blivit lite av en tradition för att det är lite kul att på ett symboliskt sätt reflektera över tiden mellan varje fullmåne. Det hinner hända mycket på en månad och ett uppiggande sätt att själva styra hur vi förhåller oss och möter livet. Varje fullmåne blir för oss en betydande tid att ta hand om sig själv och uppleva månens rytm i vårt eget liv.